Mrsbok

I tisdags började schemat. I onsdags ville jag lägga mig under en svart filt, alternativt gå med en påse på huvudet. Jag gjorde inget bra intryck inför en E N D A av lärarna. Jag har redan failat! Så här illa har det aldrig varit när jag har träffat nya lärare. Jag säger bara katastrof. Jag vet inte hur jag lyckas, men ett stort fett förlorarpris borde jag få. Jag tror att jag är så rädd och nervös för att göra ett dåligt intryck att det bara blir superdåligt av sig självt. Så jag känner mig som en förlorare PÅ ALLA STADIER! Det har väl inte varit min vecka bara...

Jag har:
-Kallat min historialärare bög så att han hörde. Detta resulterade i att han efter diskussionerna verkligen underströk att han hade en KVINNA i sitt liv.
- Jag har sprungit upp till högsta våningen, satt mig i ett klassrum och börjat antecknat. Efter en stund förstår jag att det är franska och inte spanska som hon undervisar i. Jag är i fel klassrum. Efter att ha fått en franskafråga så vågar jag mig försiktigt ut ut klassrummet.
- Jag har öppet skrikit i korridoren och fick fina blickar från både elever och lärare.
- Blev lite irriterad på en kille och sa att jag ville hålla i PAPPRET! och att han inte skulle hålla i det hela tiden. Efter det ser han nu väldigt ledset på mig i korridorerna. I blame the PMS.
- På den första spanskalektionen, som jag kom sent till skulle vi säga det mest grundläggande. Jag heter. Men vad gör jag, jo jag säger jag tycker om. Funkar inte min hjärna!?
- Jag har ramlat i en trappa och vrickat foten, tack och lov närvarade inte min egen klass. Däremot ett gäng elaka tvåor som skrattade åt mig.
 
Jag tänker inte nämna mer. Det är som sagt inte min vecka.