Mrsbok

Det här skulle ju bli en jättebra vecka som skulle beta av alla dem jobbiga skolarbeten som jag har till nästa vecka. Hatvecka 43. Det blev inte så, inte alls. Jag skulle även vara glad den här veckan, iallafall lite. Det funkade inte heller. Medans Dante dansade på borden på Hellmans lektion satt jag i ett hörn och sa " Kan inte alla bara hålla käften, jag har mensvärk!". Det är faktiskt inte så likt mig.

Jag har också under mitt 16-åriga korta patetiska liv tagit rekord i att sova lite denna vecka. Jag fungerar inte utan sömn, därför så har jag ändå under den värsta stressen tagit mig tid att iallafall sova 5 timmar. Den här veckan släppte spärren, på måndagen pluggade jag till 0300 tills jag gråtandes kastade matteboken  och  gick och la mig. Det är inte synd om mig, det var ju mitt val. Tisdagen var bättre, 0230, onsdagen gick tillbaka 0300, torsdagen 0130 och igår fredag satt jag i min ensamhet utomhus på min balkong till kl 0330 och tänkte på livet. Det var kallt.

Jag vill vara glad, jag vill kunna se det positiva i skoldagarna som aldrig tar slut, inte klaga så mycket och känna att jag dansar på riktigt istället för att bara mesa. Men det är så F R U K T A N S V Ä R T svårt. Kanske, kanske nästa vecka blir bättre.

Igår började vi även med Hälsostjärnan , mycket positivt kan sägas om Södra Latin men att TVINGAS göra Beep-test. Snälla GUD skona mig! Vaknade med väldigt ont i magmusklerna. Om det är någon tröst är jag bäst på situps i världen, ja förutom Saga då, men det räknas inte!

Nu tror jag att det är middag med familjen, som Saga sa:
"Man klarar högst 20 min".
Kloka ord från den kvinnan.