Mrsbok

Det har uppstått ett problem. Det här problemet är aktuellt nu och det kommer snart bestämmas om problemet kommer att betyda jättemycket eller som jag hoppas, ingenting. Jag bestämmer inte över problemet. Jag kan inte styra över problemet. Jag har ingen makt alls. Om problemet blir ett problem och kommer in i mitt liv blir jag väldigt ledsen.

Problemet tar väldigt stor plats och tränger ut mig. Det finns ingen plats över för mig. Eller rättare sagt, problemet tar all plats. Och allt som är mitt. Alla mina personer allt det som är mitt kommer problemet att ta om det får chans. Det är bräckligt nu, mitt liv så jag vill inte, orkar inte om problemet ska komma och ta över allt som jag har jobbat för och som jag vill ha för mig själv. Jag vet att jag låter självisk, kanske är det så. Men jag vil verkligen inte att problemet ska komma in i mitt liv. Problemet kommer alltid att finnas men det kan kanske hållas på avstånd från mig. Jag tänker alldeles för mycket på det här känner jag.

Och det jag är mest rädd för, det är att problemet ska ta dig. Jag älskar ju dig mest, på riktigt.


Jag vill inte bli den som sitter själv på bänken