Mrsbok

Där i början. Innan man kunde säga att man kände varandra. Det var ju förälskelse, men vi kände inte varandra sådär jättebra. För det tar tid. Ska ta tid. Det var mycket prat i telefonen. Väldigt sent på nätterna. Saknaden fanns redan då. Vi pratade om allting. Inget speciellt och ingenting onödigt. Orden tog aldrig slut.

Det var december. Vid kl 23.56 så kom det. Jag älskar dig. Du sa det. Jag sa, vad sa du? Mest för att försäkra mig om att jag hade hört rätt, och att få höra dig säga det en gång till. Jag hade hört. Pirr i magen. Känslan av kärlek. Jag sa att jag älskade dig också. Hade velat säga det länge. Efter bara några veckor. Jag började älska dig fort. Inte med flit, det blev så. Jag älskar ju dig. Den 7 december, efter en månad och sju dagar med dig så sa du att du älskade mig.

Jag var en flicka älskad av en pojke. Så fint. Så fint. När jag somnade så blev det lite mera bang boom och stjärnor i världen.