Mrsbok

Det var en tisdag. Det var håltimme. Det var tråkigt. Och vi hittade två ballonger. En gul och en grön ballong. Fantasin kom och helt plötsligt så hoppade vi in i en annan värld. Det blir liksom alltid såhär för mig känner jag. Jag börjar känna igen mönstret. Så fort jag har något runt, ovalt eller boll-liknande så stoppar jag det under tröjan och låtsas att det är en bebis. Jag och Matilda lyckades skapa riktigt realistiska magar och kom verkligen in i det. Det blev plötsligt så mycket jobbigare att gå i trappor och visst var magen ivägen? Vi pratade om när barnen skulle komma och hur glada vi var. Störda tjejer. Absolut säger jag.
Vi gick runt i skolan med våra ballon-gravid-magar och betedde oss riktigt barnsligt och omoget. Och det var så härligt. Det gick flera timmar. Jag ville inte ta bort ballongen! Jag tyckte om att se ut sådär! Jag såg vacker ut. Och tänk, tänk om det skulle ligga en riktig bebis i magen? Hur glad skulle jag inte vara då?

Matilda skulle jobba. Vi tog ut ballongerna från tröjan och båda två kände ett stort tomrum. Nu pratar vi om hur det skulle vara att skaffa en riktig bebis och jag är inte ensam längre i längtan efter att bli mamma.

Jag tror att vi numera kan klassas som galna.

P.S Ballongerna ligger i skåpet. Ifall vi får håltimme snart igen. D.S