Mrsbok

Litelitegranna som ska vara med i bokeliboken.

Håkan Hellström. Man hade ju hört om honom. Söt båtkille tyckte jag. Du älskade honom. Det klart att jag började lyssna på honom då. Om du älskade honom. Jag började tycka om Håkan. Inte för  hans röst, utan för hans texter. För dem var precis lika konstiga som jag.

Jag kommer ihåg när jag gick på lågstadiet. Behovet efter bekräftelse. Jag fick inte ta hål i öronen. Alla andra tjejer hade hål i öronen. Jag hade låtsasörhängen varje dag i tre år. Mina örsnibbar blev blåa och det gjorde ont. Men det spelade ingen roll. Jag hade mina låtsas-guldringar i öronen varje dag. För att vara som alla andra. Att inte vara konstig var det viktigaste.