9B
Jag gick i klass 9B i Källbrinksskolan. Det känns som för så länge sedan nu. I ett annat liv. Även fast det var i juni som vi stod och sjöng "den blomstertid nu kommer" med betygskuvert i handen och kramade alla i hela klassen. Jag var så ledsen den dagen. Trodde aldrig att jag skulle bli omtyckt av några människor, kunna börja i en ny klass, börja gymnasiet. Jag ville gå om nian och ha kvar 9B eftersom att där hade jag all koll. Jag hade gått i samma klass som de här människorna sen årskurs fyra. Jag kände nästan alla. Jag hade min stämpel, folk visste vem jag var.
Man pratade om att man skulle hålla kontakten. Träffas på sommaren, åka och bada. Fika på hösten och ha Halloween-fest tillsammans. Ringa och höras av minst en gång i veckan. Trodde verkligen på det då. Var säker på att vi aldrig skulle tappa kontakten. Aldrig någonsin. Sen blev det sommar, vi hade fest på skolavslutningen. Inte ens alla var med då. Sen så försvann alla. Jag och Mimmi kände oss så fria för att vi hade ingen klass alls. Vi gick runt och skrattade åt att vi hade ingen skola, vi var helt fria. Jag kom in på mitt gymnasium och hade glömt bort att jag hade haft en klass. Det där med att hålla kontakten glömdes bort.
Det blev höst och skolan började. Jag älskade min klass från första lektionen. Den var ju tusen miljoner gånger bättre än 9B. Grundskolan var länge sedan, nu var det gymnasiet som gällde. Det blev höstlov och man hade fortfarande inte hållit kontakten. Det fanns inte tid, inte ork och inte engagemang. Men så åkte jag tåg och såg en tjej som jag kände igen. Kunde inte riktigt placera henne först, men sen så. Hon hade ju gått i min klass! Det blev kallprat om gymnasiet och en snabb kram innan vi försvann åt olika håll. Vi som hade träffats varje dag. Nu kände vi inte varandra alls längre.
Gick hem och var lite ledsen. Tänkte på allt det som vi lovat. Tänkte på att jag hade ett helt annat liv nu och kände inget behov av 9B. 90% av klassen valde Sjödalsgymnasiet eller Huddingegymnasiet. Så dem är ju i närheten. Och ganska ofta ser man dem, vinkar lite, kramar en del. Byter några ord och försvinner sen. Några har blivit längre, skaffat flickvän, blivit längre, bytt hårfärg, ändrat klädstil. Och jag då. Hur mycket har jag ändrats? Riktigt mycket. Läskigt mycket.
4b, 5b, 6:3, 7:2, 8B och 9B.
Klassfotot i nian, det var kräftskiva. Jag revolterade och var tönt med
inslag av kräftskiva. Killarna hade ballongbröst och tyckte de var
snyggast i hela världen. Vi tjejer höjde på ögonbrynen men lät dem hållas,
som alltid.
Man pratade om att man skulle hålla kontakten. Träffas på sommaren, åka och bada. Fika på hösten och ha Halloween-fest tillsammans. Ringa och höras av minst en gång i veckan. Trodde verkligen på det då. Var säker på att vi aldrig skulle tappa kontakten. Aldrig någonsin. Sen blev det sommar, vi hade fest på skolavslutningen. Inte ens alla var med då. Sen så försvann alla. Jag och Mimmi kände oss så fria för att vi hade ingen klass alls. Vi gick runt och skrattade åt att vi hade ingen skola, vi var helt fria. Jag kom in på mitt gymnasium och hade glömt bort att jag hade haft en klass. Det där med att hålla kontakten glömdes bort.
Det blev höst och skolan började. Jag älskade min klass från första lektionen. Den var ju tusen miljoner gånger bättre än 9B. Grundskolan var länge sedan, nu var det gymnasiet som gällde. Det blev höstlov och man hade fortfarande inte hållit kontakten. Det fanns inte tid, inte ork och inte engagemang. Men så åkte jag tåg och såg en tjej som jag kände igen. Kunde inte riktigt placera henne först, men sen så. Hon hade ju gått i min klass! Det blev kallprat om gymnasiet och en snabb kram innan vi försvann åt olika håll. Vi som hade träffats varje dag. Nu kände vi inte varandra alls längre.
Gick hem och var lite ledsen. Tänkte på allt det som vi lovat. Tänkte på att jag hade ett helt annat liv nu och kände inget behov av 9B. 90% av klassen valde Sjödalsgymnasiet eller Huddingegymnasiet. Så dem är ju i närheten. Och ganska ofta ser man dem, vinkar lite, kramar en del. Byter några ord och försvinner sen. Några har blivit längre, skaffat flickvän, blivit längre, bytt hårfärg, ändrat klädstil. Och jag då. Hur mycket har jag ändrats? Riktigt mycket. Läskigt mycket.
4b, 5b, 6:3, 7:2, 8B och 9B.
Klassfotot i nian, det var kräftskiva. Jag revolterade och var tönt med
inslag av kräftskiva. Killarna hade ballongbröst och tyckte de var
snyggast i hela världen. Vi tjejer höjde på ögonbrynen men lät dem hållas,
som alltid.
Kommentarer
Trackback
