Jag kan inte göra någonting alls

Jag blev varnad för att det skulle bli såhär. Riktigt varnad faktiskt. Men som om jag skulle kunna ha förhindrat det. Nej det tror jag inte. Jag saknar Gustaf så mycket. Så otroligt äcklig mycket. Han är superlycklig på Stiftsgården men jag vill att han kommer hem nu. Han har inte hört av sig idag. Jag dör. Jag håller på att bli knäpp. Sitter och räknar minuter. Kommer att bli galen.

Förklaring till mamma och pappa:
när man skriver att man dör så är det väldigt jobbigt. Man dör litegranna på insidan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0