Fransk musik plus akut barnskrik

Först så flög vi till Paris från Arlanda. Det var värsta flygningen även fast den var kortast. Dem hade på fransk musik i högtalarna, vilket jag kan tycka om ibland, men här så blev det för mycket. Några rader bakom oss satt det dessutom en jättesötbebispojke som skrek väldigt mycket. Tillsammans med den franska musiken blev allt surrealistiskt. Efter en lite bumpig landning så var vi framme i Paris.

I Paris var jag jättehungrig eftersom att vi hade fått väldigt lite mat på planet och jag hade inte fått i mig något. Vi trodde att vi hade en timme men det var en väldigt stor flygplats och väldigt lite tid. Man var tvungen att gå igenom säkerhetskontrollen igen och här var dem mycket hårdare. Väskorna rullades in och ut och Elanor pep och började gråta. Alice kollade dem tre gånger. Dem trodde nog att hon om någon i vår familj skulle försöka störta planet. Vi sprang sista biten och hann med planet och fler säkerhetskontroller.

Jag flög till New York med pappa när jag var 11, 2005, och då var det jättejobbigt att flyga som jag minns det. Det tar ju åtta timmar. Men den här gången så kändes det jättebra från början. Vi satt i mitten där det var fyra säten och det var jättemysigt! Dem stora barnen satt tillsammans och det var nästan inga bråk. Mannen som satt bredvid mig såg ut som läkaren i House, han den snälla, och fick sin mat före alla andra. Vi utbytte inga ord under flygningen. Vi bytte även lite platser för att mamma ville sitta bredvid oss och killen vi flyttade hade det jättetrevligt med sin nya rumskamrat, jag hoppas att dem blev kära.
Alice och jag bestämde oss för att vi ville bo på planet. Vi hade varsin liten TV med alla nya filmer, serier, spel och nyheter. Personalen var jättetrevlig och jag åt sjuka mängder flygplansmat. 12.15 landade vi lokaltid. NEW YORK!

Vårt hotell ligger i New Jersey och vi hade inte riktigt planerat hur vi skulle ta oss till hotellet. Först tog vi en långsam och kall buss. Sen blev vi avsläppta med våra sex jätteväskor mitt i stan. Då kände jag mig lite förvirrad. Sen kom en minibuss med en jättetrevlig chaufför som var 40 och hade en 22-årig dotter och en passagerare som var världens gulligaste gubbe som hade bott i hela USA och kunde massor av språk. Efter den bilturen med alla andra galna chaufförer i New York så blev vi avsläppta igen på Penn Station. Där åt vi massa pizza, jag var så lycklig, och sen åkte vi pendeltåg till en annan station. På den stationen fick vi veta i nästan en timme på att hoteller skulle hämta oss och då såg vi en TOP MODEL MODELL!!!!!!!!!!!!!!!!!!
När Alice gick och kissade så såg hon en av tjejerna, ni kan få se bild sedan, och Alice var väldigt nöjd med att redan ha sett en kändis i USA. Hon var mycket längre och smalare än på TV. Sen blev vi körda till hotellet.

Nu ska jag äta frukost! Berättar mer sedan. Elanor hälsar till alla i Sverige!

Kommentarer
Postat av: Nadja

Jag kan se framför mig hur eran familj ser ut nu när ni är ute och reser. Hälsa den stora staden från mig, och hälsa familjen! Puss lea!

Postat av: Ewe är bäst

Häälsa ella från mig :D och alla andra såklart!

åh shit skriv meera <3

2010-06-17 @ 23:59:12
Postat av: Anonym

omg omg omg omg, var det danielle?

2010-06-19 @ 17:23:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0