Säg mig att det finns något mer

Jag sitter och lyssnar på Oskar Linnros skiva om och om igen och är ledsen fast jag inte vet varför. Hur länge har jag inte längtat efter min semester? Trodde nog inte att det skulle vara så svårt. Svårt att vara med familjen hela tiden och svårt att vara ifrån kompisarna och Gustaf. Trodde jag skulle klara av det bättre. I stunder är jag glad men mest längtar jag bort. Jag blir ledsen att jag inte kan vara glad och njuta. Gör mamma och pappa ledsna när jag säger att jag åker hem. Vet inte varför paniken infinner sig.

Nu så är det så att jag sitter ensam på ett hotellrum när min familj är vid poolen och har roligt och jag undrar vad det är för fel på mig?

Kommentarer
Postat av: Nadja

Linnea, det är helt okej! Klart det är skönt att få vara lite själv på semestern också.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0