Hej då saradansen
Jag kan inte sluta gråta. Jag kan verkligen inte sluta. Jag gråter inte för att det är slut på uppvisningarna och jag gråter inte för att det nog aldrig blir några uppvisningar i Huddinge. Jag gråter för att jag var så dålig. För att jag trodde att man ska bli bättre för varje uppvisning och inte sämre. Jag klagar nu, jag vet. Men det var dåligt. Det är fakta. Jag vet inte vad jag ska säga. Vet inte hur många gånger jag orkar vara arg på mig själv. Jag orkar inte försöka och kämpa. Jag vill inte. Allt jag kan säga är förlåt och jag vet att det inte räcker.
Det var ingen bra eller kul dansuppvisning iår.
Och mitt knä, aj säger jag.
Det var ingen bra eller kul dansuppvisning iår.
Och mitt knä, aj säger jag.
Kommentarer
Postat av: Nadja
Jag tror inte att mina ord kommer kunna trösta dig men jag tänker åtminstone försöka. Du är jätte jätte duktig och du har utvecklats något otrolig under det här året. Du är en av de bästa i din grupp, och det säger jag bara inte. Man såg din energi och att du ville stå där(emellanåt när knät inte jävlades) försöka att inte vara så hård mot dig själv även fast det känns dåligt. för du är bra <3
Postat av: stina
nej lea. det där är inte sant.
du har utvecklats massor! det är bara att du inte märker det själv. tro mig, du är jätteduktig!
fortsätt jobba och ge inte upp så kommer du märka snart hur mycket massor du utvecklats.
och ta hand om knäet. för utan knän är det svårt att dansa.
PUSSEN.
Trackback
