Mrsbok

Det har ju gått ett tag nu. Ganska länge faktiskt tycker jag. Vi är fortfarande kära i varandra. Du säger det ganska ofta och jag säger det oftare. Det är stabilt. Vi känner varandra. Vi vet var vi har varandra. Vi bråkar ibland och det är ok, jag vet att det kommer att bli bra. Jag vet hur jag irriterar dig och vad du inte vill att jag gör, som jag ibland utnyttjar.

Jag vet hur du är när du är glad, ledsen, besviken, arg, förvånad och trött. Jag vet att din favoritfärg är brun och att du tycker om stora familjer. Jag vet var du vill göra efter skolan och att du kanske vill bli engelskalärare. Jag kan svara på frågor om din barndom och kommer ihåg namnen på dina släktingar.

Det känns som att vi har varit tillsammans så mycket längre och ingest är konstigt längre. Du läser mig bäst i hela världen och jag kan inte dölja någonting för dig. Jag saknar dig när jag inte är med dig och tycker om att alltid vakna bredvid dig.

Om jag hade ännu mera tid så skulle jag spendera den med dig, det vet du.

Du ger mig min tandborste när jag inte orkar hämta den och pussar mig god natt.

Du åker till mig mitt i natten och leker med min lillasyster.

Du tittar på dåliga tv-program för att jag vill och köper det godiset som jag väljer.

Du ger mig komplimanger konstant och säger att jag är vackrast på morgonen.

Du är artig mot alla och helt fullkomligt galen.

Kontrollfreak som jag är oroar jag mig för framtiden. Men då så säger du till mig att inte tänka på det nu och då gör jag inte det.

Puss älskning.