Mrsbok

18 dagar senare så känns det helt ok att skriva något igen. Jag tror det är viktigt att fortsätta. Sen om någon läser spelar inte alls lika stor roll. Jag hade det bästa sportlovet och blev på köpet total-såld på teater. Nu vill jag se allt som går på stadsteatern! och överallt annat också men det där kostar det bara lika mycket som att gå på bio. Teater mot bio, teater!

Sedan började skolan och det kändes som jag hade blivit flera år äldre och klokare för den delen. Dock glömde man helt bort att det hade varit sportlov och vardagen kändes redan på måndagen sådär äckeltung. Helgen gick väl sådär. Det är så himla mycket som händer nu! Och jag hänger inte med, men det gör väl ingen antar jag. Men det känns som att det var så väldigt bra och lugnt i höstas och nu är det torsdag igen och jag har KLUMP I MAGEN för att det går så snabbt. Vad hände med den här veckan? Och hur många gånger har jag inte skrivit det då.

Till helgen hoppas jag kunna sova lite extra, pussas lite extra med Gustaf, ha en lugn men lite extra trevlig fredag som förhoppningsvis slutar hemma hos Gustaf och titta på massor av TV med chokladbollar.

Jag har bestämt att göra allt själv nu. Inte allt såklart men nu är det slut med psykologer och skolsköterskor och stämpeln som har stått skriven i pannan i åtta år nu. Nu får det  vara slut med det.
Jag överlever alltid.

Det svåraste är nog att göra vanliga saker, städa, äta, sova, planera, röra på sig.
Men som vanligt, jag försöker.

Trevlig torsdagkväll.