Och vi går ut och brinner upp i natten

Vi börjar med att säga att jag var på Håkan Hellström konsert igår på Hovet. Åh.

Jag ser domen i dina ögon

Satt precis och läste igenom allt det som jag skrev i förra november. Jag skrev ju ganska bra! Märkte ganska snabbt att det handlar om nästan exakt samma saker. Kul att jag tänker på samma saker då som nu, jag klagar på stressen över julskyltningarna, om hur mycket jag bodde i skolan och hur trött och ostrukturerad jag var. Dock nästan ingenting om Gustaf. Det är väl skillnaden nu. Tänker inte så ofta på att vi faktiskt blev tillsammans utan att egentligen veta någonting om varandra och inte ens ha blivit kompisar, vad blyga vi var. Och vad stolt jag är över att vi fortfarande är med varandra.
Nu ska jag kramas.

Nyckeln min fina

Hej igen. Jag försöker iallafall, så att ni vet.
Idag så förstod jag faktiskt lite av det som hände på matten. F r a m s t e g! Matteprovet är nästa onsdag och jag är faktiskt inte så orolig som jag trodde att jag skulle vara. Det är mer en irritation som jag helst vill bli av med nu. När jag och Erika satt och diskuterade under idrotten, det var såkallat fritt arbete, så kom vi fram till att nu i tvåan så har vi nästan inga bra lärare men att vi inte orkar bry oss som man gjorde i ettan. Då känns det som att allt vi gjorde var att bråka om våra lärare som vi ville byta ut. Nu så får man mer gilla läget och inse att det finns för många dåliga lärare i världen.
Har även kommit på att jag inte ens vet varför jag läser matte C. Har förstått att dem utbildningar som jag eventuellt vill söka till efter gymnasiet inte kräver matte C någon utav dem. Men pappa tycker ju iallafall att det är lite roligt, jag tror fortfarande har en inre dröm om att jag ska gå på KTH som man gjorde. Kommer inte att hända.

Väldigt vad kallt det har blivit ute. Och varför massa slask? Man blir ju bara ledsen. Affärerna har börjat julskylta också och hela Huddinge centrum är fullt av lampor i formationer av stjärnor som sätts upp varje år när det är jul. Men det är ju inte jul än! Läste igår i Metro om den nya julkalendern som ska komma. Det lät inte helt hopplöst, ska även det här året ge det en chans. Det kommer att handla om en familj med lite udda moderna namn, som Ingo, som består av mamma, pappa, dotter,son kärnfamiljen of course. Familjen är trött på stadsliv och köper ett hotell på landet. Det kommer även att finnas med en levande liten gris. Jag hoppas på grisen. 
Håkan på lördag.  

Att slå

Jag är inte överens med livet just nu. Jag är slut som människa. Det är därför jag är som jag är, om ni undrar. Det brukar ändå inte vara på det här sättet. Det brukar inte kännas på det här sättet. Ibland så går det bra, när man inte känner efter såklart. Och det är inte alltid jobbigt. Jag borde må bra, borde verkligen det. Och det känns som att jag har skrivit för många sådana här inlägg. 
Jag behöver mer, tiden räcker inte. Det räcker inte att ha helg två dagar i veckan. Jag hittar ingen mening med någonting. Och då så blir jag rädd. Och tänker ännu mera. Jag hittar ingen mening med att göra någonting. Jag vill bara åka bort. Sluta skolan. Aldrig i hela mitt liv behöva prestera mera. 
Jag är inte överens med livet just nu. Punkt.  

Allting börjar om

Idag har vi rensat och städat, pluggat matte och spelat spel, ätit mat och lagat mat. Och varit lite kära. Det ska bli ännu bättre nu. Och tack pappa för att du pluggar matte med mig. Och tack till mamma också, som är bäst.
Undra när jag ska börja skriva långt igen. Får se. Mörkret har sin inverkan.

Tusen gånger om

                                            
Jag känner för första gången iår att jag verkligen vill bort från Huddinge. Jag åker precis vart som helst, vägrar bara att vara kvar i Stockholm. Det är för mörkt och kallt och deprimerande.
Jag blir mer och mer övertygad om att jag hatarhatarhatarskolan.
Det är även nu som det har blivit ett problem att vara under 18, det är ganska långt kvar.....
Jag måste köpa fler lampor så att det inte blir så mörkt i mitt rum.
Börjar ångra att jag köpte ett Wii till Gustaf i 1-årspresent, fast egentligen inte, jag är ju jätteglad över att han använder det.
Jag vet, jobbig tjej jag är.


Tänk om

Avskyr när det inte blir som jag har tänkt mig. Avskyr.

För dig ska jag

Jag och Gustaf. Det är det som jag har att säga idag.

C-crew

Ska iväg och dansa av mig lite med ny koreografi. Sen så åker jag in till stan för att umgås lite med teatertreorna och se på lite bio om facebook. Sen så är det typ en timme kvar tills jag och Gustaf har varit tillsammans i ett år. Det pirrar i magen och känns som julafton. Bättre än julafton.
Mitt rum är städat och allt planerat inför imorgon. Perfekt.

See ya folk.


Mitt liv

Jag är verkligen ingenting jämfört med dem.
Och jag kommer inte bli sådär men vad gör det egentligen. Och orka tänka på det egentligen. Jag har ju faktiskt ganska mycket jag med. Bara inte som dem.
Och just det.
Jag vill göra om min bloggdesign. Den känns alldeles för tråkig nu.
Jag tycker inte om när lärare drar över på lektionen. Jag blir faktiskt galen.
Jag blir lugn av att dra linjalstreck i mina mattehäften.
När min mattelärare förra veckan sa att matte är som en drog så funderade jag seriöst på om han verkligen mådde bra
Irriterar mig sjukt mycket på när folk säger prosit åt sig själva
Det här med att planera, det funkar ju ändå aldrig.

                    


Vrida tillbaka klockan en timme

tycker jag är jättebra. Jag och Gustaf ska vänta med att göra det precis tills han ska gå till skolan och sen så blir vi jätteglada över att vi har en timme till. Smart.
Och grattis till mormor som fyller år idag.

Bättre än igår

Igår. Fredag. Omdömessamtal. Kill me. Slowly. Hata allt för ett ögonblick. Kul att höra att man är dålig. Ibland så undrar jag hur mycket man ska behöva stå ut med. Dans är inte så kul just nu bara. Och jag och Erika låg även och reflekterade över varför vi envisades med att gå på södra latin. Genom att inte göra något vettigt på hela dagen och bli på dåligt humör pga matteläraren from planet dryghet så segade jag mig igenom hela kvällen utan att göra någonting.
Men. Notera.
Jag var med Erika. Och vi hade det jättemysigt. Precis vad vi behövde. Göra ingenting.
Idag då. Ja, mycket att göra. Kom på att det är ettårsdagen om typ ca två dagar och att jag har massa att fixa. Jag får helt enkelt vara uppe och göra det på natten. Jag förbereder mig för att plugga matte med pappa.
Och just det. Det är höstlov nu.

Vet jag vad du menade

Kort rapport.
Det kommer fortfarande saker ur min näsa.
Jag blev övertalad att gå på Cullberg och är glad för det.
Har fått en ny kompis idag.
Har världens finaste Gustaf.
Tycker inte om att det regnade på mig.
Håkans nya skiva finns nu på spotify.
Fick äta tårta och fira en 18-åring.
Har diskuterat viktigt i naturdatasalen.
Har köpt dyr torr sallad.
Oh yeah det är onsdag.

Utrensning

Hej.
Idag så hittade jag mina favoritjeans som har varit borta i två år. Jag kommer fortfarande i dem. På klassrådet så hade dansarna krismöte. Det slutade med att alla blev ännu mer ledsna. Ikväll ska jag på dansföreställning och känner inte alls för det.

Försöka sova


Kram till alla dansare i ES2A. Jag vet att det är som det är nu men ni är bäst iallafall.

Cyklar och hallonkräm plus pärlsocker

God morgon och god natt. Det är söndag igen. Det här med tiden börjar oroa mig. Jag måste sluta titta på klockor och räkna minuter. Det förstör så mycket om man gör det. Igår så gick jag upp tidigt och passade lilla Lova borta i Sörskogen. Det var ett tag sedan och hon har blivit så stor, och jag blir så glad när jag märker att jag gör andra glada och kan hjälpa till. Sen så kom jag hem igen lagom tills att Gustaf vaknade och så åt jag frukost en gång till och spelade TV-spel. Sen så hjälpte familjen mig att koreografera lite, jag behövde prova en grupp-grej och jag fick känna på hur det skulle vara att ha mamma som danselev, är glad att jag inte har det. Det gick jättebra på jobbet och nästa vecka kommer vi bli helt klara! Är så stolt över dem. Det kommer bli jättebra. Kvällen var jättebra och jag har inte varit mindre stressad på länge.
Söndag. Mysdag. Ligga i sängen. Äta mat. Titta i affärer(länge sedan jag gjorde det). Laga mat. Lyssna på musik. Mysa. Dansade, det gick jättebra trots att knäet har börjat strula igen.

Jag glömde dock min påse med allt som jag behöver till imorgon på tågstationen. Virrig som jag är. Men mamma och pappa fixade det. Dem fixar allt.
Om en vecka är det höstlov. Det är bara att hålla ut.

Alltså

Igår när jag skulle till skolan så snöade det på vägen till skolan. Det snöade!? Det blåste, det var kallt och det var äckligt vitt och jobbigt. Och snön stannade inte ens kvar på marken. Jag protesterar. Om man nu får göra det. Inte ok med snö i oktober. Och jag fattar inte alla som tycker att det var jättemysigt och fint. Jag har inte ens hunnit ha höst i en vecka? Och jag tycker om hösten. Jättejättejättemycket ju. Nej tack, ingen snö än.
Och om den nödvändigtvis måste komma så får den faktsikt ta och stanna kvar.

Det klart


Hur kan det vara november om elva dagar? Var det inte sommar nyss?
Jag hänger inte med.

Just det



Måndagar kan vara väldigt bra.

Bli tillsammans

Jag valde kläder noggrant inför den där spelningen. Fett noggrant. Tänk om han skulle komma. Fjärilar i magen. Och han var där. Stod utanför när vi kom, en snabb kram och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag hade inte träffat honom sen vi hade chattat, det var otroligt pinsamt. Det var massor av folk. Mina kompisar visste att jag gillade honom, och Gustafs kompisar visste att han gillade mig. Jag var så nervös att jag ringde en kompis och pratade för länge i telefon för att undvika att behöva prata med Gustaf. Kommer ihåg hur Saga tittade på mig och sen på Gustaf och försökte hinta om att jag skulle lägga på någon gång. Han hade kommit fram till bordet där jag stod och stod och bara väntade på att jag skulle lägga på. Så söt han var. Jag la, trodde jag skulle få en hjärtattack och började prata. Det var hög musik och vi fick skrika i varandras öron och det var så nervösa frågor och jag hörde aldrig vad han sa och fick säga Va Va VA?! hela tiden. Nästan alla i tvåan var där och jag var där som ensam etta och tyckte att det var jätteläskigt att alla stod och tittade på oss lite diskret och pratade lite. Det var så pinsamt.

Epelectric började spela och jag kunde inga låtar och tyckte inte alls att det var bra och det var alldels för mycket folk och jag kände mig astöntig. Gustaf och jag drogs isär lite och han hamnade längre fram och dum som jag var så stod jag bara kvar. Sen så drog han fram mig. Vi tog ministeg emot varandra och efter några minuter så la han försiktigt handen på min höft och höll om mig. Sen så la han båda händerna på min mage och lutade sig mot mitt huvud. Plötsligt så blev musiken ganska bra. Jag skulle luta mig bakåt och säga att det är så hög musik, och då kysste han mig. Och jag tror aldrig att jag kommer att uppleva något så romantiskt igen i hela mitt liv. Bandet sjöng "Love makes me cry" och jag stod och kysste teatergustaf i tvåan inför alla läskiga tvåor. Jag hade rött äckligt läppstift som vi efter tio minuters kyssande hade försvunnit. Vi kysstes resten av konserten. Mitt bland allihopa, i mitten, och det var så fint.
På tunnelbanan så kramades vi försiktigt hej då och en halvtimme efteråt så fick jag ett sms där det stod, tack för ikväll. Jag somnade med pussmärken på kinden och mobilen hårt i handen.

Sen var det höstlov och på vi skulle ses. På tisdagen så kom han hem till mig, till mitt rum! Ganska spontant blev det också och jag hade varit hemma hos Mimmi innan. Jag var så nervös. Jag mötte honom i Huddinge centrum och vi kysstes snabbt lite pinsamt och gick hand i hand hem till mig. Pappa presenterade sig som kungen och jag skämdes ihjäl. Vi satt i varsin soffa mittemot varandra och pratade om allt. Sen så tittade vi på foton från när jag var liten och kysstes ytterst lite i min soffa. Jag frågade vad han ville, han sa att han tyckte om mig och att han hoppades att det skulle bli mer. Jag höll med och sen så pussades vi en gång till. Jag  var bjuden hem till Nora på tjejkväll så vi gick till tåget och åkte tåg till stan med Saga och jag tänkte inte på någonting annat än på Gustaf. Det var ett jobbigt hej då. Jag ville träffas mer. Sen så pratade jag nog inte om någonting annat under hela kvällen.

Sen så åkte Gustaf bort och jag åkte bort och vi smsade. Typ 60 sms i timmen. Tack och lov så bytte jag till comviq mitt i allt det här. Jag ringde honom med min dåliga täckning och gick ut i skogen för att prata. Jag var så kär så kär. Att det hade gått fort spelade ingen roll. Och smsen, de gulligaste man kan tänka sig. Vi skickade sms och jag runt och fnittrande konstant. Han skickade en bild när han låg på vägen och skrev "jag skulle kunna bli överkörd för dig", typiskt honom. Jag bara skrattade och var lyckligare än på länge. Längtan var jobbig. Jag ville ju träffa honom. På vägen hem så somnade jag och när jag vaknade så blev jag så orolig att jag hade drömt alltihopa, då kände jag för första gången i magen att jag inte ville vara utan honom.

På söndagen så gick vi och fikade och då var vi förälskade, helt klart. Det var så nytt och spännande och ville bara prata och kramas och pussas. Jag åt inte mycket av min morotskaka och jag spillde te och höll honom hårt i handen. När vi gick hem till honom så presenterade han mig som sin flickvän och det var bergochdalbana i magen, och det var ju det jag var, hans flickvän. Sen så frågade han mig på sitt rum och jag ville vara tillsammans och jag var helt fast. Han följde mig till tåget och vi pussades som de galna tonåringar vi var. Jag flöt hem på tåget och log mot alla. Efter en minut fick jag ett sms där det stod, jag saknar dig. Jag var förälskad. Facebookstatus ändrades (jag vet, big misstag nu i efterhand) och när höstlovet var slut och det blev måndag så var vi tillsammans.

Om tolv dagar det gått ett år. Jag är kär i Gustaf nu, det gick ganska snabbt det där, jag älskar honom. Så mycket man kan älska någon. Han är the love of my life. Såhär blev vi tillsammans.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0